Polarhundspraktikanterna

Jo, det visade sig minsann att det var Giardia musslan har. Så igår var vi på apoteket och hämtade ut Flagyl - ett preparat som används till människor, men som kan användas till hundar och katter då det inte finns några likvärdiga preparat på marknaden. Hon ska få 800 mg/dag i tio dagar, vilket betyder två stora vita tabletter per måltid som ser ut som sådana man tar mot huvudvärk... Hur skulle vi få i henne dessa? Inte nog med att de är ganska stora, de luktar säkert kemiskt och konstigt. Jag började fundera i banor kring leverpastej och Philadelphiaost, som vi gav henne när hon var liten och inte ville äta (ja, hunden är otroligt bortskämd :) ), men då sa Mathias: "Äh, lägg dem i matskålen tillsammans med några torrfoderkulor så ser vi vad som händer". Full av tvivel la jag de tabletterna tillsammans med lite torrfoder, och mycket riktigt; "slafs, slafs, slafs", så var maten - och tabletterna - borta. Husse känner tydligen musslan bäst :) Sen fick hon resten av fodret i sin aktiveringsboll eftersom hon annars slukar maten på tre sekunder. Då får hon dessutom jobba lite för maten, och det tycker hon är jättekul.

Nu hoppas vi att tabletterna fungerar, vi ska lämna in ytterligare ett bajsprov två veckor efter avslutad kur för att se så att det verkligen har hjälpt. De kan vara envisa, de här rackarna, och kan vara ganska motståndskraftiga. Jag läste i en rapport någon som rådde att man skulle bada hunden i samband med behandlingen, och sanera huset så mycket som möjligt. Giardia kan nämligen omvandla sig till cystor, som kan överleva i flera månader om miljön är gynnsam (svalt och fuktigt, i vatten), och som är svåra att rå på, då de är resistenta mot rengöringsmedel. Ibland kan det vara bra att bo i lägenhet utan trädgård!


C'mon baby, give me some fooood