Lördagslunch: kaninskit
Idag var det unghundskurs igen, och vi var på plats klockan 10 på brukshundklubben.
Vi började med en enkel hälsningsövning - instruktören gick runt och låtsades vara en främling, och så skulle vi säga varsågod till hunden när den fick gå fram och hälsa. De flesta hundarna reagerade ju som många hundar vanligen gör, dvs blir jätteglada när någon ägnar dem intresse. Dock inte vår. Hon är helt enkelt inte intresserad av främlingar, och föredrog att rensa banan på kaninbajs istället för att gå och hälsa på någon hon inte känner. På sätt och vis är det skönt att ha en hund som inte dör av gläde varje gång någon tittar på den, men samtidigt är det svårt att få folk att förstå att hon är reserverad, eftersom det är så "typiskt" hundar att bli glada. Hon är helt enkelt ointresserad, inte blyg, rädd eller misstänksam.
Därefter skulle hundarna visa ögonkontakt, vi skulle kalla in hunden (på koppellängds avstånd), öva "vänta", osv två och två. Varje hund skulle öva tre gånger och sedan skulle vi byta så att hundarna fick en liten vilopaus. Problemet var, att Millis "parhäst" inte alls var intresserad av att samarbeta med sin matte, och Milli har redan övat de här övningarna innan, massor av gånger. Slutligen fick vi avsluta med en "gå fint"-slalombana med sättande på några ställen.
Träningen gick hyfsat, det märks att musslan är mer fokuserad när hon är lite trött senare på dagen, och redan har blivit rastad några gånger. Dock samlade hon koncentrationen i slutet av passet, och jag var jättenöjd med henne. Imorgon ska jag utmana henne (och mig) genom att åka till BK och "miljöträna" - allmänlydnad i kaninbajsland, bara hon och jag. Hon ägnade nämligen alldeles för stort intresse åt dessa godbitar idag, och vad är meningen med att ta med goda saker som köttbullar och lever och kasta på gräset, när hon bara fortsätter att glufsa vid sidan om? Det hjälper ju heller inte att jag kallar när hon är i godislandet, möjligvis om jag hade en hel påse kaninskit att erbjuda henne istället. Hursomhelst, kursen avslutades med en film av Inki Sjösten som var mycket informativ. Jag känner mig supermotiverad att köra igång lite roliga övningar med luddöra nu, kul att vara tillbaka i träningsmiljö igen! Det är lite omotiverande att träna själv här ute på gräsmattan hela tiden..:)
Trött mussla efter träningen. Eller är det bara matsmältning av uppskattningsvis tre kilo kaninskit?
Vi började med en enkel hälsningsövning - instruktören gick runt och låtsades vara en främling, och så skulle vi säga varsågod till hunden när den fick gå fram och hälsa. De flesta hundarna reagerade ju som många hundar vanligen gör, dvs blir jätteglada när någon ägnar dem intresse. Dock inte vår. Hon är helt enkelt inte intresserad av främlingar, och föredrog att rensa banan på kaninbajs istället för att gå och hälsa på någon hon inte känner. På sätt och vis är det skönt att ha en hund som inte dör av gläde varje gång någon tittar på den, men samtidigt är det svårt att få folk att förstå att hon är reserverad, eftersom det är så "typiskt" hundar att bli glada. Hon är helt enkelt ointresserad, inte blyg, rädd eller misstänksam.
Därefter skulle hundarna visa ögonkontakt, vi skulle kalla in hunden (på koppellängds avstånd), öva "vänta", osv två och två. Varje hund skulle öva tre gånger och sedan skulle vi byta så att hundarna fick en liten vilopaus. Problemet var, att Millis "parhäst" inte alls var intresserad av att samarbeta med sin matte, och Milli har redan övat de här övningarna innan, massor av gånger. Slutligen fick vi avsluta med en "gå fint"-slalombana med sättande på några ställen.
Träningen gick hyfsat, det märks att musslan är mer fokuserad när hon är lite trött senare på dagen, och redan har blivit rastad några gånger. Dock samlade hon koncentrationen i slutet av passet, och jag var jättenöjd med henne. Imorgon ska jag utmana henne (och mig) genom att åka till BK och "miljöträna" - allmänlydnad i kaninbajsland, bara hon och jag. Hon ägnade nämligen alldeles för stort intresse åt dessa godbitar idag, och vad är meningen med att ta med goda saker som köttbullar och lever och kasta på gräset, när hon bara fortsätter att glufsa vid sidan om? Det hjälper ju heller inte att jag kallar när hon är i godislandet, möjligvis om jag hade en hel påse kaninskit att erbjuda henne istället. Hursomhelst, kursen avslutades med en film av Inki Sjösten som var mycket informativ. Jag känner mig supermotiverad att köra igång lite roliga övningar med luddöra nu, kul att vara tillbaka i träningsmiljö igen! Det är lite omotiverande att träna själv här ute på gräsmattan hela tiden..:)
Trött mussla efter träningen. Eller är det bara matsmältning av uppskattningsvis tre kilo kaninskit?
Kommentarer
Trackback
