Polarhundspraktikanterna

Det blev till slut ingen kaninbajsträning eftersom det regnade och blåste alldeles för mycket. Regn går absolut stå ut med, men i kombination med iskalla Öresundsvindar bestämde jag mig för att skjuta på den träningen till nästa vecka. Det blev lite lydnadsrepetition och nosträning istället, både ett kort spår med ett köttbullemål, leta torkad sill i små träd/buskar, samt nosa upp kastade godbitar på marken. Råttan (som för oinvolverade kanske låter som ett öknamn, men som faktiskt är en kärleksfull benämning på en hund som en gång hade mycket vassa tänder vilka användes flitigt samt en tunn råttsvans) var så trött när hon kom in att hon somnade mitt på golvet och inte ens orkade tigga smörgås!


Världens sötaste lilla Råtta