Låtsasvalpar på gång. Beräknad födsel nästa måndag.
Vår lilla Råtta är med valpar! Tror hon... Hon är skendräktig, och det är sååå synd om henne. Hon piper och gnäller och korvar ihop sig i små högar som om hon vore utomhus i 20 minusgrader. Hon ska sova i sängen på natten (gör hon aldrig annars, det är nog för varmt) och i soffan på dagen. Så ligger hon där och ser olycklig ut. Hon slickar sig på magen så vi överväger att ta fram Tratten igen, och i förrgår kräktes hon till och med lite galla på morgonen. Dock slafsade hon glatt i sig frukosten efter morgonpromenaden så jag är inte så orolig.
Så fort vi kommer ut är det däremot en helt annan hund. Hon är glad och pigg och rusar runt och jagar fåglar här i parken. Mycket bra inkallsträning har vi fått :D Nästa utmaning: kanin. Eller möjligtvis katt. Katter är ju extremt intressanta. Idag har vi också för andra, nej tredje gången i Millis liv sett hästar, och inte bara på avstånd, utan mött två ridhästar på en smal väg. Milli sa ingenting, men hon smet väldigt nära mina ben. När hästarna hade passerat var hon bara tvungen att vända sig och titta efter dem. Lääänge. Så gick vi två steg, och så skulle hon titta lite till. Och så vidare i ungefär 50 meter, tills hästarna försvann bakom en kulle. Mycket intressant! Dessutom fick vi mer hästmiljöträning längre fram, då vi gick förbi en hoppbana med två hästar som galopperade och hoppade över hinder. Millis ögon höll på att poppa ur skallen. Detta var ju bara det märkligaste - och läskigaste - sedan... jaa, sedan tjejen på studsmattan tidigare i våras. Kanske inte lika otäckt, förresten, mest konstigt detta. :) När vi sedan kom hem var hon helt slut. Jag vet en hund som kommer att drömma om hästar inatt :)

Jag ska nog föda mina valpar i Ferrarin minsann.
Så fort vi kommer ut är det däremot en helt annan hund. Hon är glad och pigg och rusar runt och jagar fåglar här i parken. Mycket bra inkallsträning har vi fått :D Nästa utmaning: kanin. Eller möjligtvis katt. Katter är ju extremt intressanta. Idag har vi också för andra, nej tredje gången i Millis liv sett hästar, och inte bara på avstånd, utan mött två ridhästar på en smal väg. Milli sa ingenting, men hon smet väldigt nära mina ben. När hästarna hade passerat var hon bara tvungen att vända sig och titta efter dem. Lääänge. Så gick vi två steg, och så skulle hon titta lite till. Och så vidare i ungefär 50 meter, tills hästarna försvann bakom en kulle. Mycket intressant! Dessutom fick vi mer hästmiljöträning längre fram, då vi gick förbi en hoppbana med två hästar som galopperade och hoppade över hinder. Millis ögon höll på att poppa ur skallen. Detta var ju bara det märkligaste - och läskigaste - sedan... jaa, sedan tjejen på studsmattan tidigare i våras. Kanske inte lika otäckt, förresten, mest konstigt detta. :) När vi sedan kom hem var hon helt slut. Jag vet en hund som kommer att drömma om hästar inatt :)

Jag ska nog föda mina valpar i Ferrarin minsann.
Kommentarer
Trackback