En lovande träningshöst
I helgen var vi iväg på utställning igen, i Ronneby den här gången. Tyvärr var Råttan på extra råttigt humör (det kan ha påverkat att det var 25 grader i skuggan och solen outtröttligt stekte från en klarblå himmel), och visade sin allra sämsta sida för domaren. Hon hoppade och bet efter mig och morrade till och med åt mig framför domaren när jag tog tag i henne för att säga åt henne att lägga av. En tvåa i betyg, men med helt sanningsenlig kritik som faktiskt inte var dålig på något sätt. För att få Milli minnas den svettiga och jobbiga upplevelsen som en trevlig och bra händelse till slut, gick vi sedan till en hundgodisförsäljare, och så fick hon själv välja ett godis :) Det blev ett torkat hjortben som hon fick, och genast sprang iväg med för att gömma det i buren.
Igår var det dags för agilityträning igen, och Milli var så glad, så glad. Självklart har hon redan fjäskat in sig hos en av instruktörerna, som frågade om hon fick ge ge henne lite godis :) Det är nästan som om det står skrivet i Millis ansikte: "Ge mig gooodis". Och så de där förväntansfulla bruna ögonen. Musslan tycker i alla fall att det är såå roligt med agility, och hade man släppt henne själv så hade hon sprungit fram och tillbaka genom tunnlarna - det tycker hon nämligen är det roligaste. Den här gången fick vi pröva lite högre hinder på 55 cm - Millis "tävlingshöjd" kommer att vara ca 60 cm. Dessutom introducerades däcket och säcken. Det var inga problem, för Mills har ju provat båda två förut, under valpkursen och unghundskursen. Nästa gång ska vi prova vippbrädan och slalompinnarna. Det ska bli mycket spännande att se hur hon klarar vippbrädan, eftersom hon är ganska oförsiktig och gärna vill göra grejer fort. Där gäller det ju att vänta mitt på brädan till den har vippat över till nästa sida, och det kan nog bli svårt. På fikarasten berättade också instruktörerna att ett klubbmästerskap ska anordnas i slutet av augusti, och att de skulle ha en nybörjarklass med. Såklart anmälde vi musslan, det blir jättespännande att se hur det går. Vi kommer att tävla på öppen yta utan inhägnad, så det gäller att det inte dyker upp några kaninhuvuden i utkanten av planen...
Nu har vi också kommit med på en fortsättningslydnadskurs som börjar i september. Bra, eftersom vår egen träning lite har gått i stå sedan vi var iväg på lydnadsläger. Milli var ju skendräktig och trist, och sedan skrev jag mitt bachelorarbete, och därefter har jag jobbat väldigt mycket, så det har tyvärr blivit lite dåligt med just lydnadsträningen. Det blir perfekt att köra igång nu igen, behöver hjälp med fotgåendet, särskilt i vänstersväng... Dessutom blir det kanon att börja träna lydnad i grupp, eftersom Mills är van att bara träna med mig. På tävlingar ska de ju göra platsliggandet i grupp, och det måste man ju ha tränat på innan. Hoppas på en bra träningshöst :)
"Visar sig mycket väl" stod det i kritiken. Ser det inte ut som en perfekt
piaff så säg? Mills var faktiskt dressyrhäst i sitt förra liv. Och prinsessa.
Dressyrhästprinsessa!
Full fart genom tunneln
Känguruhunden
Igår var det dags för agilityträning igen, och Milli var så glad, så glad. Självklart har hon redan fjäskat in sig hos en av instruktörerna, som frågade om hon fick ge ge henne lite godis :) Det är nästan som om det står skrivet i Millis ansikte: "Ge mig gooodis". Och så de där förväntansfulla bruna ögonen. Musslan tycker i alla fall att det är såå roligt med agility, och hade man släppt henne själv så hade hon sprungit fram och tillbaka genom tunnlarna - det tycker hon nämligen är det roligaste. Den här gången fick vi pröva lite högre hinder på 55 cm - Millis "tävlingshöjd" kommer att vara ca 60 cm. Dessutom introducerades däcket och säcken. Det var inga problem, för Mills har ju provat båda två förut, under valpkursen och unghundskursen. Nästa gång ska vi prova vippbrädan och slalompinnarna. Det ska bli mycket spännande att se hur hon klarar vippbrädan, eftersom hon är ganska oförsiktig och gärna vill göra grejer fort. Där gäller det ju att vänta mitt på brädan till den har vippat över till nästa sida, och det kan nog bli svårt. På fikarasten berättade också instruktörerna att ett klubbmästerskap ska anordnas i slutet av augusti, och att de skulle ha en nybörjarklass med. Såklart anmälde vi musslan, det blir jättespännande att se hur det går. Vi kommer att tävla på öppen yta utan inhägnad, så det gäller att det inte dyker upp några kaninhuvuden i utkanten av planen...
Nu har vi också kommit med på en fortsättningslydnadskurs som börjar i september. Bra, eftersom vår egen träning lite har gått i stå sedan vi var iväg på lydnadsläger. Milli var ju skendräktig och trist, och sedan skrev jag mitt bachelorarbete, och därefter har jag jobbat väldigt mycket, så det har tyvärr blivit lite dåligt med just lydnadsträningen. Det blir perfekt att köra igång nu igen, behöver hjälp med fotgåendet, särskilt i vänstersväng... Dessutom blir det kanon att börja träna lydnad i grupp, eftersom Mills är van att bara träna med mig. På tävlingar ska de ju göra platsliggandet i grupp, och det måste man ju ha tränat på innan. Hoppas på en bra träningshöst :)
"Visar sig mycket väl" stod det i kritiken. Ser det inte ut som en perfekt
piaff så säg? Mills var faktiskt dressyrhäst i sitt förra liv. Och prinsessa.
Dressyrhästprinsessa!
Full fart genom tunneln
Känguruhunden
Kommentarer
Trackback
